Behöver kvinnor synas och verka i politiken?

Kommande mandatperiod verkar det bli fler kvinnor än någonsin invalda i EU-parlamentet. Ändå är de mindre än 40 procent. Parlamentarikerna i EU speglar inte grupperna som röstar i EU-valet. Varför inte? Vad skulle EU-medborgarna vinna på att rösta in fler kvinnor? Läs mer >>>

 

Därför väljer så många att inte rösta i EU-valet

Därför väljer så många att inte rösta i EU-valet

Även om det rapporterats om det högsta valdeltagandet på 20 år så är det fortfarande runt hälften av de röstberättigade som inte röstar i valet till EU-parlamentet. Är det lathet, okunskap eller en känsla av maktlöshet som är orsaken? Med hjälp av EU-motståndare, kampanjarbetare och forskare letar vi efter svaret. Läs mer>>>

 

En intensiv men lärorik vecka

Om man skulle sammanfatta många deltagares intryck efter fem dagas arbete så kan veckan beskrivas som intensiv och lärorik. Det journalistiska arbetet i blandade smågrupper kring EU-frågor visade små skillnader i journalistisk praxis och kultur mellan länderna men hjälpte också till hur mycket nordiska journalister har gemensamt.

EU-statistik som det inte går att lita på

I statistik som publicerats kring ungas valdeltagande i tidigare EU-val kan det finnas stora skillnader på nationell och internationell nivå. Statistik kan leda till felaktiga prioriteringar och felaktiga beslut, varnar Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Läs mer >>>

 

Liberalerna tappar i EU-valet

Liberalerna tappade i EU-valet

Liberalerna tappade flest röster av alla partier i årets EU-val. Många valde istället att lägga sin röst på Moderaterna och Centerpartiet. Det var endast 36 procent av Liberalernas traditionella väljare som röstade på dem i EU-valet.

Liberalerna sjönk därmed med 5,8 procent och ligger i skrivande stund precis på gränsen med 4,03 procent.

Nu är framtiden oklar.

– Det ser inte bra ut för partiet, säger Erik Wångmar, docent i statsvetenskap på Linnéuniversitetet.

Läs mer >>>

Liberalernas väljare lämnar partiet. 36 procent röstade på Liberalerna, 21 procent på Moderaterna och 19 procent på Centerpartiet.

Källa: svt.se

 

Vad händer under kursveckan?

Vad hände under kursveckan?

Vi hade en intensiv vecka med fullt program. Kursen började med valvaka, fortsatte med föreläsningar och diskussioner, och på ett studiebesök mötte vi Europaforskare vid Helsingfors universitet. Vid sidan om journalistiskt grupparbete hann vi även njuta av god mat och basta, såklart. Läs mer >>>

 

Allt fler unga i Sverige röstar i EU-valen

Allt fler unga i Sverige röstar i EU-valen

Sverige har under de senaste tre EU-valen sett en ökande trend i valdeltagandet bland unga mellan 18-24 år. I valet 2014 röstade 45 procent, en ökning med sju procent jämfört med 2009 års val enligt siffror från SCB, Statistiska centralbyrån.

Richard Öhrvall är forskare vid IFN och doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och har i sin forskning sett hur ungas valdeltagande påverkas av flera olika omständigheter.

– Valdeltagandet inom ett specifikt val påverkas av om de frågor som är aktuella upplevs som viktiga och intressanta för väljarna. Det kan variera och där syns en påverkan på benägenheten att rösta, framförallt bland unga, säger han.

Forskningen visar också att unga som kommer från hem med mer välutbildade föräldrar röstar i högre grad än andra medan utrikesfödda röstar mindre. Valdeltagandet i EU-valen bland unga i Sverige har ökat och det har gått upp mer bland unga än bland äldre. Richard Öhrvall menar att om det ska öka ännu mer krävs det också ett ökat intresse.

– Det handlar om att EU-frågor måste uppmärksammas mer kontinuerligt från medias och politikernas sida. Det är också viktigt att människor i ungas närhet pratar mer om det och själva röstar, säger han.

Enligt EU:s statistik skulle Sveriges unga ha haft ett valdeltagande på 66 procent till skillnad från vad SCB senare kommit fram till snarare ligger på 45 procent. Undersökningarnas värden skiljer sig med över 20 procent, vilket enligt Richard Öhrvall beror på att EU:s undersökning har mycket mindre urval och fler felkällor.

Läs: Forskare: Statistik från EU går inte att lita på av Sara Höglund

Att det är viktigt att unga väljare går och röstar istället för att bli en grupp som hamnar utanför blir en demokratifråga. Richard Öhrvall menar att med det demokratiska system vi har är det genom röstsedeln vi väljer vilka representanter vi vill ska fatta beslut åt oss. Är valdeltagandet då ojämlikt så blir demokratins uttryck förvrängt och inte helt representativt för vad befolkningen tycker.

Hur resultatet kommer att se ut i EU-valet 2019 gällande ungas valdeltagande återstår att se, men Richard Öhrvalls kvalificerade gissning är att vi kommer se en ökning. Detta eftersom valdeltagandet gått upp bland befolkningen i stort.

– Det vi sett generellt när det gäller ungas valdeltagande är att när det går upp totalt sett i ett val är ökningen ännu större i just den gruppen. Man kan säga att de är lite mer känsliga för vindarna, säger Richard Öhrvall.

SARA HÖGLUND

 

Läs också: Finländska ungdomar politiskt aktiva – röstar ändå inte, av Ines Sirén

En större nationalistisk grupp kan bildas i EU-parlamentet – men partiernas relationer till Ryssland bromsar bildandet

En större nationalistisk grupp kan bildas i EU-parlamentet – men partiernas relationer till Ryssland bromsar

 

Det står klart efter valet att EPP, som innehåller både högerkonservativa och högerliberala proeuropeiska partier, fortsätter som den största gruppen i EU-parlamentet. Däremot är det inte alls lika klart hurdan ordningen kommer att bli efter den. Det mest sannolika är att det socialdemokratiska S&D är näst störst, ALDE, som består av olika slags mittenpartier tredje störst och antingen De Gröna/EFA eller en ny nationalistisk grupp är den fjärde största gruppen.

Huruvida den nya nationalistiska gruppen blir den fjärde eller femte största gruppen beror helt enkelt på förhandlingar mellan politikerna från de olika länderna.

Sannfinländarna har tänkt att bli medlemmar i den nya gruppen. Sannfinländarnas partiledare Jussi Halla-aho, som är med och förhandlar i Bryssel, konstaterar i en intervju med Helsingin Sanomat att gruppen troligtvis blir den fjärde största i parlamentet, snäppet större än den gröna gruppen. Det är Matteo Salvini från det italienska högerpopulistiska partiet Lega som leder förhandlingarna.

 

Nationalisterna är den tredje stora gruppen

Men det att cirka 70 EU-ledamöter lyckas enas är bara ett scenario. Innan valet på helgen fanns det tre nationalistiska grupper i parlamentet: ECR, EFDD och ENF. Sammanlagt har de 23 partierna som hör till någon av de tre grupperna 174 parlamentariker, medan EPP har 179 parlamentariker och S&D 153 parlamentariker. Om de tre grupperna lyckades forma en enda stor grupp, skulle nationalisterna utgöra den näst största gruppen i EU-parlamentet.

Hur sannolikt är det att så här sker och maktbalansen omkullkastas? Timo Miettinen, forskare vid Centrum för Europaforskning vid Helsingfors universitet, ser det som osannolikt. Partiernas grad av extremitet och relation till Ryssland varierar för mycket.

– Det ingår såväl det brittiska Tories, ett mittenhögerparti, som nazistiska partier i grupperna, säger Miettinen.

Miettinen ser det dock som möjligt att den största nationalistiska gruppen blir större än någon av de nuvarande tre grupperna, bara partierna lyckas koncentrera sig på det gemensamma, alltså nationalismen, och bortser från andra sakfrågor. I andra sakfrågor skulle vilka åsikter som helst tolereras.

– EU-parlamentet har också annars en tradition av mer heterogent röstande inom grupperna än många nationella parlament såsom Finlands riksdag, förklarar Miettinen.

Även Halla-aho har kommenterat förhållandet till Ryssland. Han ser i intervjun med Helsingin Sanomat å ena sidan inte Lega, varifrån partigruppens ledare kom, som för proryskt. Å andra sidan skulle han vilja vara i samma grupp med Sverigedemokraterna, det nationalistiska partiet i Sverige. Sverigedemokraterna vägrar däremot komma med i gruppen på grund av Matteo Salvinis kopplingar till Ryssland och kommer att stanna kvar i ECR.

Och Sverigedemokraterna är inte det enda partiet som problematiserar kopplingar med Ryssland. Även några partier i de länderna som var ockuperade av Sovjetunionen eller dess satellitstater under kalla kriget ställer sig skeptiskt till sådana kopplingar. De kan även uppleva det franska nationalistiska partiets, Nationella samlingens, kopplingar som för starka.

Det kan även finnas två partier inom samma land som inte vill samarbeta. I Italien har både Lega Nord och Femstjärnerörelsen en sådan profil att de skulle kunna känna sig hemma i en nationalistisk gruppering, men Miettinen ser det som klart att de inte kan rymmas i samma grupp. Numera är Femstjärnerörelsen en medlem av EFDD.

 

Viktiga poster är svåra att få för nationalisterna

Bildandet av en större grupp påverkar dock relativt lite EU. Även om alla tre grupper slogs ihop och började rösta likadant, skulle de inte kunna bromsa till exempel övervakandet av det huruvida medlemsstaterna är rättsstater. Det behövs två tredjedelar för övervakandet. Däremot är bestraffning redan nu omöjligt, eftersom medlemsstaterna måste vara eniga då straff tilldelas och Polen skulle använda sin vetorätt då Ungern skulle föreslås få straff och tvärtom.

Det tilldelas inte heller viktiga poster åt det näst största partiet på samma sätt som i Finland, utan de högt uppsatta posterna fylls av medlemsländerna.

– Chefsposter i utskotten skulle delas ut i viss grad, men bland annat kommissionens talesman, toppmötets talesman och centralbankens ledare väljs av medlemsländerna, säger Miettinen.

Den stora gruppen skulle i stället koncentrera sig på bromsande av lagstiftning och annat beslutsfattande i EU.

 

Den nya gruppen kommer sannolikt att formas av Lega Nord från Italien, Nationell samling från Frankrike, Alternative für Deutschland (AfD) från Tyskland, Frihetspartiet (ÖVP) från Österrike, Sannfinländarna och Dansk Folkeparti. Huruvida Fidesz kommer med beror på om gruppen sparkas ut från EPP.

ECR, där det polska Lag och rättvisa är det största partiet och var Sverigedemokraterna kommer att sitta kvar, kan fortsätta även efter ombildningen. Däremot slutar EFDD:s saga, eftersom en grupp enligt parlamentets regler bör ha medlemmar från sju olika länder och för många partier flyttar från EFDD till den nya gruppen. Femstjärnerörelsen måste hitta en ny politisk grupp – och även Brexit-partiet, om Storbritanniens utträde ur EU förlängs.

Europa och klimatkrisen

Europa och klimatkrisen

I ett poddformat diskuterade vi resultaten i EU-valet 2019, ur ett grönt perspektiv. Som expertkommentatorer fungerade den finländska europaparlamentskandidaten Alviina Alametsä och den svenska migrationsforskaren Adam Reuben. I podden framställs fakta om bland annat hur medlemsländerna i Europa påverkas av klimatkrisen och ifall ”den gröna vågen” egentligen är en bölja. I slutet av podden väntar en liten överraskning.

Johanna Sundbeck, Jennifer Augustsson och Ville Bengs